Tanke.

Jag minns inte vem jag gjorde vad med. Vem jag har berättat saker för. Hur jag var klädd vid en viss tidpunkt eller om det var för en vecka eller ett år sedan.

Jag kan dock komma ihåg känslor. Smaker, lukter, ljud. Om det regnade, om jag var nervös. Om det var varmt. Om luften var behaglig.
   Hur det känns i kroppen när man drar två keramikföremål mot varandra. Hur vår luktar. Hur Erik smakar. Hur fingrarna glider över hästpäls. Hur det låter när man krullar presentsnören.
   I drömmar är oftast känslorna och sinnena mer levande och betydande än själva handlingen. Jag kan vakna och veta att jag var rädd eller stressad eller lugn, hur något lät, luktade och smakade.

Minnen är så indivduella. Det är vackert.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0