Misan var det ja.

Mitt i natten och lite till. Fast jag ska kliva upp om fyra och en halv timme. Dumt.


Min hund åt upp mitt armbandsur
så nu kan jag låtsas om tiden inte finns
medan jag gör allt som jag borde gjort
när tiden tickade på som mest
Ser man det inte så finns det ju inte
och hunden åt upp mitt armbandsur
precis som när den äter mina läxor
så försvinner det tills jag får göra om det
När hunden åt upp mitt armbandsur
gick tiden stilla och jag fick tänka ifred
på allt och inget och på hur allt är ifall
hunden äter upp mitt armbandsur

Zebrapoesi var det ja.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0